Publicerad 6 kommentarer

Ett hakkors runt halsen


Av någon anledning är jag kallad på möte hos socialtjänsten, tillsammans med min pappa. Kanske har jag varit ute på graffitiäventyr och åkt fast. Kanske har jag ställt till med något annat hyss. Kanske spelar det inte så stor roll exakt vad det är.

För när kvinnan från socialtjänsten får syn på mitt halsband, hamnar allt annat i skymundan. I en svart rem runt min hals hänger nämligen något mycket oroväckande. Kanske rentav något väldigt farligt.

“Vet du egentligen vad det är han har runt halsen?”, frågar hon pappa, med en kombination av förebrående och triumf i rösten. Pappa ser ut som att han inte har en aning om vad han ska svara.

Det oskyldiga lilla cannabisbladet jag köpte på klassresan till Stockholm förra året, är tydligen inte längre något oskyldigt litet blad. Snarare är det som om jag skulle ha hängt ett hakkors runt halsen.

I samma ögonblick som kvinnan från socialtjänsten ser mitt halsband, slutar allt annat annat spela någon roll. Inga andra förklaringsmodeller behövs. Det finns inget annat att diskutera. Jag har ju ett “haschlöv” runt halsen.

Kvinnan anklagar mig för att “röka hasch”, på inga andra grunder än ett halsband, och stänger sedan av öronen.

Mina försök att förklara att det handlar om att ta ställning för legalisering av en växt som inte borde vara olaglig, viftar hon bort med ett standardargument.

“Varför skulle man ha ett sådant halsband om man inte själv röker hasch?”, frågar hon retoriskt, som om hon vill hjälpa min pappa att förstå.

Att jag redan som sextonåring är både inläst på ämnet och duktig på att tala för min sak, spelar ingen roll.

Hon lyssnar ändå inte på vad jag säger.

För jag har ju ett “haschlöv” runt halsen.

Att socialtjänstkvinnan på detta sätt visar för min pappa att min åsikt inte är värd att ta på allvar, och att allt jag säger hädanefter lämpligen bör viftas bort som “knarkarsnack”, tycks hon inte bry sig särskilt mycket om.

Och att detta sedan kommer att bli ett genomgående tema i vår relation, bryr hon sig troligen ännu mindre om.

För det finns ju faktiskt ingen rimlig anledning till att lyssna på någon som “röker hasch”.

Eller?

Att jag fortfarande har exakt samma åsikt i denna fråga idag som när jag var sexton år, är åtminstone en indikation om att det kan vara värt att lyssna på vad den uppväxande ungdomen egentligen har att säga. Även när de “pratar dumheter” om att cannabis borde vara lagligt.

Det kan hända att det faktiskt ligger något i det de säger. Även om propagandan säger annorlunda.

Den rutinmässiga problematiseringen och stigmatiseringen av unga cannabisbrukare, som alltjämt pågår, är absolut inte till gagn för någon, utan tjänar snarare till att skapa onödiga barriärer mellan föräldrar och barn.

Onödig oro. Onödiga konflikter. Onödig distans.

I värsta fall blir den ursprungliga problematiseringen och stigmatiseringen dessutom en självuppfyllande profetia, där barriärerna blir till utanförskap, som med tiden blir till missbruk.

Som sedan bekräftar att man hade rätt från början.

“Du ser. Det började med hasch. Och slutade med heroin. Var det inte det jag sa?”

Trots att det egentligen började med något helt annat.

Så, lyssna inte på propaganda, utan lyssna på varandra.

Och stay healthy!

/Michael Mårtensson

 

6 reaktioner på “Ett hakkors runt halsen

  1. Vad modig man är som 16-åring, eller hur?
    Själv hade jag en kepa med ett cannabislöv på vilket vilket orsakade en del argumentationer. Fick kallelse till studierektorn där mitt missbruk diskuterades. Att jag sen bara rökt maja en gång och var fjorton år togs det ingen hänsyn till. Mamma blev ledsen och jag blev mer destruktiv.
    Min historia slutade med en heroinfix i armen men det hade absolut ingenting med cannabis att göra utan med en våldtäkt och ett gravt självdestruktivt beteende pga borderline och självhat .
    Cannabis har jag använt för att självmedicinera . Nu vågar jag inte pga att jag flyttat och här är alla om sej och kring sej och jag vill att min dotter ska kunna bo här utan problem från Soc. Därför har jag utskrivet Elvanse, Lyrica, Abilify maintena, Zeldox och Imovane. Bensodiazepinerna tog de efter 10 år för att jag var beroende. Man blir det efter så lång tid ?.
    Min poäng är att jag skulle kunna byta ut allt det här mot Cannabis och må bra. Kanske äntligen kunna sova igen. Och kanske drömma ☺️

    PS Har skickat efter era produkter till min mamma och väntar med spänning på leveransen. Peace Kram Mia

    1. Tack för att du delar med dig av din story. Min bror missbrukade också i många år. Något som hjälpte honom att bryta sina dåliga vanor förklara i denna filmen. Har du dett eller hört talas om denna studie?
      Klicka på länken nedan.
      https://youtu.be/sbQFNe3pkss

      Mvh
      Paul

      1. Jag har hört talas om det men trodde inte själv att det skulle bli det valet ?
        Men egentligen är det logiskt då de är lyckliga och faktiskt inte behöver ta till lycka genom droger.
        Undrar om det blivit samma resultat om de varit beroende längre.
        I vilket fall som helst inger det hopp.
        Helt klart.

        1. Tack för din kommentar!

    2. Instämmer med Paul, och tackar för att du delar med dig av din berättelse.

      Och yes, man är modig som 16-åring, och jag tycker det är viktigt att hålla liv i det modet, exempelvis som du gör nu, Mia, när du berättar din story helt öppet.

      Big up för det!

      Att det faktiskt går att vara minst lika modig som en 16-åring, även när man är en gammal dam, har jag förresten just skrivit om här: https://greenmovement.se/demokrati-pa-besok/.

      Vidare håller jag helt med dig om att självdestruktivitet, som t.ex. heroinmissbruk och överdoser, vanligen handlar om att försöka döva smärta från trauman osv., snarare än om att cannabis skulle ha orsakat problemen.

      Det gläder mig att höra att du kommit på att du skulle kunna byta ut allt det där mot cannabis.

      För det kan du.

      Kolla denna post för inspiration: https://greenmovement.se/4731/

      Lycka til!

      /Michael

  2. […] Det var fantastiskt skönt att slippa bli dömd av henne, i en värld där det räcker med ett cannabissmycke runt halsen för att du ska stämplas som ett […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *