Publicerad Lämna en kommentar

En inföding från Skaraborg

Den moderna antropologins fader, Bronislaw Malinowski, i full gång med att försöka greppa “the natives point of view”, på Trobrianderna, omkring 1918.

Vi antropologer pratar ofta om “the natives point of view“.

Detta begrepp stammar ursprungligen från en annan tid, då antropologer reste runt till “exotiska platser” och studerade “infödingars sedvänjor”, men trots det kolonialt rasistiska arvet, är “the natives point of view” faktiskt fortfarande ett relevant begrepp.

Självklart var dessa koloniala antropologer en produkt av sin tid, och även om just själva ordet “native” kanske inte känns så fräscht idag, är det samtidigt värt att notera att dessa kringresande forskare faktiskt strävade efter att överbrygga den kulturella barriären mellan “vi och dem”, för att i stället försöka förstå “deras” perspektiv.

När vi idag talar om “the native“, är det med en självmedveten glimt i ögat, och vi använder medvetet begreppet om vem som helst som hjälper oss att förstå the insiders perspective.

Konkret innebär detta att dagens “native” lika gärna vara en pensionär från Skaraborg, som upplever sig bli hjälpt av medicinsk cannabis.

I stället för att då försöka styrka eller slå hål på denna människas historia, med djurförsök, kliniska studier, statistik, etc., är mitt intresse som antropolog att verkligen lyssna på personens upplevelser, i en ärlig och samtidigt vetenskapligt kritisk strävan att förstå personens perspektiv, för att i nästa steg placera in personens berättelse i ett större sammanhang av andra berättelser och antropologisk teoribildning.

För mig handlar den antropologiska gärningen dessutom om att lyfta fram berättelser som annars inte får utrymme.

Jag har ägnat många år av mitt liv åt att lyfta fram marginaliserade berättelser från människor som upplever sig hjälpta av cannabis, och jag har inga planer på att sluta.

Att Sverige äntligen börjar lyssna är snarare ett fett argument för att fortsätta.

Ju fler berättelser som når den “breda massan”, desto svårare för makthavarna att upprätthålla sin förljugna förbudspolitik.

Ju fler “vi” som förstår “dem”, desto mindre murar mellan människor.

Ju färre murar mellan människor, desto bättre värld.

Ovan beskrivna scenario är för övrigt ett lysande exempel på vad vi brukar kalla “tillämpad antropologi”. Den som vill veta mer om hur antropologiska perspektiv kan tillämpas i icke-akademiska sammanhang, hittar en bra startbräda här.

Den som vill vara med och rasera murar, kan hjälpa mig att sprida människors berättelser om cannabis, till exempel genom att sprida mina bloggposter i sociala medier.

Revolutionen är vi. Och den är grön.

Support the movement, och stay healthy!

/Michael Mårtensson,
socialantropolog med 420 högskolepoäng (så klart)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *